Symöte

Förra inlägget blev nåt helt annat än avsett och därför blir det ett till på samma tema, fast lite annorlunda.
Angående det här med vänner och kompisar då.

Min mamma har två vänner som hon träffar en gång i månaden på ett så kallat symöte. De äter mat, snackar skit, dricker och skrapar trisslotter - men de kallar det för symöte. Jag tror inte de har sytt ett stygn sen jag gick på lågstadiet, eller virkat en duk som det var i min mammas fall.
De träffas helt enkelt för att skvallra och ha roligt.

Flera av mina tjejvänner har sina små tjejgäng som träffas, dock inte under epitetet symöte - utan tjejfest/-träff, och gör samma sak; äter mat, dricker och snackar en massa tjejsnack.

Det där gör aldrig jag. Har aldrig gjort och kommer troligtvis heller aldrig att göra.
Det blir lite skumt nämligen.

Ett tjejgäng som träffas gör säkert ofta det med avsikten att snacka skit/beröm om sina kära sambos som troligtvis oftast är män/karlar.

Men hur ska vi göra då? Jag är trots allt gift med Fia, en annan kvinna. Vi har många gemensamma vänner och många av dem är också tjejer och par. Det blir lite konstigt om jag går på en tjejfest med några av våra gemensamma vänner och snackar tjejsnack med dem om Fia och allt annat man pratar om på såna tillställningar.
Ska Fia sen gå på sin fest med den andra respektive tjejen i paret och göra samma sak?
Eller ska alla tjejer gå på samma fest, sitta i olika hörn och ha sina små tjejsnack. Sen hoppar alla ett steg runt bordet och så får man nån respektive som man nyss hört lite skvaller om?

Hmm.. mycket skumt och mycket kluven.

Undra vad jag vill med det här inlägget egentligen? Är det bara så att jag är sotis på att inte ha ett tjejgäng att sitta och skvallra och dricka rötjut med?

Eller...