Var igår på luciafirande på dagis och jag både grät av stolthet och skrattade så jag grät lite till när Mille sjöng och tog i för kung och fosterland!Först kom de med små trippande steg och sjöng sin luciasång och sen fick jag höra av honom och hans kompis Idun första och tredje versen om advent. Ni vet den man lärde sig i skolan:
När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
och alla barnen glädjas
att fira få advent
När andra ljuset brinner
är snart lucia här
hon bjuder oss på kaffe
och bud om julen bär
När tredje ljuset brinner
vi juleklappar syr
och mamma bakar kakor
och har ett fasligt styr
När fjärde ljuset brinner
vi hämtar julegran
och alla barnen räknar
dan före dan före dopparedan
När alla ljusen brinner
då blir det jättekul
med klapparna och tomtarna
som önskar oss GOD JUL!)
När de hade diktat klart var det fler sånger och rätt som det var hörde jag en röst som stod ut sig bland de andra och det var Milles! Han sjöng som han fick betalt och jag hörde spridda skatt från publikskaran. I efterhand fick jag höra att de hade blivit tillsagda att ta i när de sjunger för utomhus finns det inget tak och då måste man sjunga högt för att höras. Det gjorde han - kort sagt.
..och jag skrattade så jag grät. Av glädje så klart... ;-)
En underbart fantastisk upplevelse och ett härligt slut på en i annars nästan katastrofal vecka (ett helt annat kapitel..)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar