Som sagt, sjuk var ordet..
15 november 2011
Sjukstuga
13 november 2011
Grattis på fars dag!
12 november 2011
Var é brudarna?
11 november 2011
Elfte i elfte tjugoelva

Jag får väl ta mitt ansvar och skriva in mig i blogghistorien på dagens viktiga datum:11/11-11
Jag glömde av när klockan stod på 11.11 och en halvtimma senare påminde en kollega om det när hon sa att "det hände ju inget!?" som att det var en sån där domedagsdag idag.... vilken tur vi hade. ;)
Nej, jag tror istället är det är lite extra energier som surrar omkring idag och det är ju inte heller fel med fullmånen som skiner över trädtopparna.
Samla på er så mycket ni kan av det positiva omkring er. Det är såna här påfyllningar vi behöver emellanåt.
Jag samlar på mig en massa idag, helst efter den här mardrömsveckan som varit. Har haft en deadline på jobbet som skulle hållas och det var verkligen i sista sekund som jag blev klar. Utöver det har det varit andra saker som har gett väldigt negativ energi och idag var det med lätta steg jag åkte hem från jobbet faktiskt...Ikväll har vi Svenssonska Fredagsmyset med Linda och Alvin som är här och förgyller med sitt sällskap.
Tessan är på BB med nyfödde lillebror Noel som passade på att komma till världen igår natt. Han ville inte stanna inne en dag till och komma på det magiska datumet, men om jag gissar rätt är 10/11-11 också ett ganska magiskt datum! :)
GRATTIS till er nye lille bebis Noel!
9 november 2011
Life on hold
Är i en "kreativ fas", måste bli klar med en del av en säljkatalog till fredag och det känns som jag inte ens hinner tänka. Sova, äta, jobba, sova, äta, jobba...
See you on the other side!
See you on the other side!
5 november 2011
Lunchdags!
3 november 2011
Viktiga diskussioner
Fick idag höra att de hade haft en intressant diskussion vid matbordet på dagis.
Det var något av barnen som hade pratat om föräldrar i olika konstellationer och konstaterade då att "Mille har två mammor!"
Då vet det någon annan av barnen som hade sagt att man även kan ha två pappor, varpå det första barnet hade sagt att "det är Bra att ha två mammor, för om den ena dör, så har man ju alltid den andra!"
Så sant som det är sagt! ;)
Det var något av barnen som hade pratat om föräldrar i olika konstellationer och konstaterade då att "Mille har två mammor!"
Då vet det någon annan av barnen som hade sagt att man även kan ha två pappor, varpå det första barnet hade sagt att "det är Bra att ha två mammor, för om den ena dör, så har man ju alltid den andra!"
Så sant som det är sagt! ;)
31 oktober 2011
30 oktober 2011
Tid till eftertanke..
Vi har haft en riktigt skön helg med mycket vila, lugn&ro och lek med prinsen. Fia har verkligen gett honom max uppmärksamhet och han har praktiskt taget inte varit utanför dörren på två dagar på grund av det. Han har ju haft så roligt och skönt här inne..Idag var mormorfar E&A här på middag och grön kladdkaka, som ni såg, och det blev självklart prat om vår gemensamma släkting som gått bort.
Det har gett tankar hos oss alla så klart, de där viktiga tankarna om vad som skulle hända om det drabbade en själv.
För egen del har jag blivit påmind om det där Vita Arkivet som de har på Fonus och som man kan fylla i för att efterlevande ska veta hur man vill ha det om man avlider. Trist och tragiskt att tänka på kanske, men väldigt värdefullt för den som är kvar.
Även om din partner vet det mesta, kanske h*n inte vet allt. Värt att ta en titt på och krävs inte mer än lite tid att fylla i.
Läskiga söndag!
Idag har vi haft både Liemannen och Batman i huset.
Till söndagsfika beställde och bakade prinsen vit kladdkaka, som råkade bli grön. Scary scary!
29 oktober 2011
Dem man älskar..
Igår kväll var jag och hustrun med prinsen på badhuset. Jag hade verkligen längtat hela dagen efter att åka dit och bara mysa tillsammans. Det var längesen vi var och badade tillsammans och väl därinne märktes det att Mille hade saknat det.
Han hoppade, simmade och åkte rutchkanan. Han verkligen njöt av att vara där... fast bubbelpoolen var för varm! (Där kunde jag stannat en timma, minst!)
Efteråt, i omklädningsrummet efter att vi tagit bilden på förra inlägget, hörde Fia att hennes telefon ringde. Hon svarade och jag märkte hur chockade hon lät av det hon fick höra.
En nära släkting hade hastigt gått bort och man visste inte hur det hade gått till, troligtvis ett sjukdomstillstånd som orsakat dödsfallet.
Vi var båda två helt chockade av beskedet och visste inte riktigt hur vi skulle hantera det.
Jag är en person som tänker mycket när jag får höra om tragiska händelser. Jag ältar, tänker och ältar igen. Jag undrar hur den personen som är kvar kommer att hantera allt. Om den personen vet hur man betalar räkningar, om h*n kan det där med försäkringar eller hur man sköter om pannan hemma i huset?
Jag tänker på allt det praktiska och om den personen kan allt sånt, för om inte, hur lär man sig sånt när man kanske t o m levt mer än halva livet?
Om man är på väg in i livets "fas tre", där fas ett är barndomen, fas två är vuxen med allt vad det innebär, så är fas tre livet som kommer som pensionär, den tiden när man ska börja varva ned. Leva lugnt med allt som man inte haft tid till innan, njuta och göra allt man VILL, inte det man Måste..
Om man just då, Innan den fasen precis ska inledas, förlorar den man älskar och som man planerade att dela fas tre med, hur kan man då gå vidare? Hur klarar man det?
Jag vill inte veta, jag vill aldrig behöva oroa mig över att uppleva det. Aldrig.
Alla mina tankar till de drabbade, försök hitta styrkan i varandras sällskap och kärlek. Jag skickar all min energi och styrka till er..
Han hoppade, simmade och åkte rutchkanan. Han verkligen njöt av att vara där... fast bubbelpoolen var för varm! (Där kunde jag stannat en timma, minst!)
Efteråt, i omklädningsrummet efter att vi tagit bilden på förra inlägget, hörde Fia att hennes telefon ringde. Hon svarade och jag märkte hur chockade hon lät av det hon fick höra.
En nära släkting hade hastigt gått bort och man visste inte hur det hade gått till, troligtvis ett sjukdomstillstånd som orsakat dödsfallet.
Vi var båda två helt chockade av beskedet och visste inte riktigt hur vi skulle hantera det.
Jag är en person som tänker mycket när jag får höra om tragiska händelser. Jag ältar, tänker och ältar igen. Jag undrar hur den personen som är kvar kommer att hantera allt. Om den personen vet hur man betalar räkningar, om h*n kan det där med försäkringar eller hur man sköter om pannan hemma i huset?Jag tänker på allt det praktiska och om den personen kan allt sånt, för om inte, hur lär man sig sånt när man kanske t o m levt mer än halva livet?
Om man är på väg in i livets "fas tre", där fas ett är barndomen, fas två är vuxen med allt vad det innebär, så är fas tre livet som kommer som pensionär, den tiden när man ska börja varva ned. Leva lugnt med allt som man inte haft tid till innan, njuta och göra allt man VILL, inte det man Måste..
Om man just då, Innan den fasen precis ska inledas, förlorar den man älskar och som man planerade att dela fas tre med, hur kan man då gå vidare? Hur klarar man det?
Jag vill inte veta, jag vill aldrig behöva oroa mig över att uppleva det. Aldrig.
Alla mina tankar till de drabbade, försök hitta styrkan i varandras sällskap och kärlek. Jag skickar all min energi och styrka till er..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



