Erkänn att det är en finfin titel på ett inlägg och att du blir sååå sugen på att läsa resten! ;-)
Prinsen åkte till Bua i fredags, morfar hämtade honom på dagis på eftermiddagen och han hade tydligen klagat lite över magont när de åkte därifrån. Han somnade i bilen på vägen ned och nånstans i höjd med Veddige hade han ropat att han måste spy - och så gjorde han det - i bilen, på kläder, gosedjur, säte och bilstol. Härliga odör!
Lagom roligt för Lars, men han redde upp det så bra han kunde och sen var det raka vägen hem till Bua och tvättmaskinen som fick jobba sig lite.
Mille kände sig bättre som tur var efter spysessionen, men både jag och Fia hade nog känt på oss att nåt var på gång, för vi båda hade ringt och kollat läget ovetande om att något hade hänt. Vi blev oroliga och frågade om vi skulle komma och hämta honom, men de bedyrade att allt var ok och att han mådde bättre.
Så vi stannade hemma, eller ja, åkte till Gånghester och fredagsmyste hos familjen Nöjd.
Till saken hör att Mille på fredagsmorgonen hade sagt att han hade ont i magen, men jag reagerade inte så mycket på det, för han säger så ibland när han är hungrig.
Min tanke gick ju INTE spontant till förra gången som Mille var magsjuk. Då kom han in till oss i sovrummet vid elva på kvällen och klagade över magont, skrek och hade verkligen jätteont. Vi trodde blindtarm eller nåt ännu värre. Åkte in till akuten och satt där i några timmar innan det var vår tur och när sköterskan väl kollade honom och konstaterade att det nog inte var blindtarm, så tog han en promenad i korridoren och lade sedan värsta kräkan på golvet i undersökningsrummet. - Mamma, nu mår jag bra igen.
..och sen var den magsjukan över.
Nu vet vi ju dock, att magsjuka för Mille börjar med magont, sen blir det en omgång av spya och sen är det över. Det kan ju vara bra att ha i minnet till nästa gång.
Fick dessutom veta att det tydligen går magsjuka på en av de andra avdelningarna på dagis, så det var inte konstigt att han fick det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar